POTATIS

- om händer, läppar

1.
Inåtvänt ansikte vilar i bördig åker.
Med ögon fogade att se mot jordskalets inre.
Jordögon, raka och sneda, runda, avlånga, skönt formade:
vilande små kroppar i säng av sandig jord.

2.
Jag håller dig i hand och känner sprängkraften
driva i handledens utsatta muskler.
Lätt vägande fingrar lägger dig i fårans mitt:
ljustung, vit eller rödbrun, gul eller vitgrönt penslad.

3.
I rader bränner stärkelsen in som styrka.
Ökar i kraft, när vattnet silar genom mörkt rum.
Åkerns källa transformerar inre energi och märg,
då torkan omsluter jorden med varma fingrar.

4.
Jord silar genom ljus i sommarens hetta.
Driver upp knölar allt fler i skymningsfuktigt dis.
Det myggrika hotet klibbar bakom böjd nacke.

5.
Sommarkväll med varma trädstammar
i ekande barrskog, sjungande tröst och vila.
En längtan till den läckraste sillmåltid
bärs osynligt fram vid tall- och granbord.

6.
Jag håller hackan i jordig hand.
Driver genom marken en envis odlarkraft.

När grönplantan arbetar in blommorna i ljuset,
upphäver knöldoften en stämma av flerfaldigt jubel.
Som när skördetiden exploderar i klasar av samlad fröjd.

7.
Slamsig knölmoder vänder kropp i uttorkad jord.
Knölsyster, knölbroder lämnar härliga näringsdroppar.
Vid skymningens åkerblad lyser knölar som pärlor:
vita, röda, gula i spegelljuset, upptagna.

8.
Sommarkoket med dillvattnet och den gyllene smörtuggan
som smälter in under välvd hungergom.
Det är lövsuset som flimrar mellan tänder, oavbrutet.

9.
Borta är ryggens krökta värk och djupa böjning.
Morgons smärta, knappt kännbar i middagsljuset,
då måltiden doftberusar magnervens hunger.

Smaken slår ut som ljuvt gula smörblommor
över en osynlig äng, en inre mjuk längtan.

10.
Att samla under sommarljus jordknölars sprängkraft.
Det är då jorden föder och skörden klingar klockrent
med riklig fångst i sen skymningen.

Din hand smular jord, som glöd mellan fingrar.

11.
Att äta ditt inåtvända ansikte.
Att smälta ögonljus i det regntunga, stenrika.
Att möta dig mellan sliten hacka och valkiga nävar.
Att leva med dig mitt i växtvärken,
då livets sommarfröjd plöjer fåror av generös mättnad.

12.
Som att finna ett ansikte i levande ljus åkerjord.
Att finna smakfylld energi, lagrad.
Att fånga jordens sprängkraft mellan händer, läppar.


Hans-Evert Renérius