(Dikt skriven färjan Saltholmen-Donsö tor.)

MORGONEN KVARSTÅR

Döden kommer redan gående
som en svag, ihärdig vind
över det stora havet.

Ingen vet stunden, men
platsen är redan utsatt;
pålysningar inristade i sten
och jord, utmärkt på kartan
- alltid uppmätt.

Vind, liv, död -
alla går vi åt samma håll,
avsomnade eller levande:

i uppgjord cirkel,
redan placerade mellan ljuset och mörkret;
inhysta i en byggnad
som ingen äger.

Morgonen - kvarstår
som ett alternativ, som nytt uppslag
eller som påbörjad övning
under en dag med skiftande ljus.

Molnen har redan tagit ut sin rätt
och de långa skuggorna
dör bort under ett ihållande regn.

Hans-Evert Renérius